Direktlänk till inlägg 27 augusti 2014
För mig finns det inget värre än att gråta, speciellt om man råkar gråta inför andra. Jag är trött på att gråta och definitivt är jag trött på att gråta inför andra. Jag vill inte ha någon annans medömkan bara för att det rinner några tårar. När jag gråter så är det enda jag vill att prata med mina änglar M och J. De hjälper mig verkligen genom allt. Häromdagen så skulle jag be om hjälp med läxorna. Jag frågade om jag fick hjälp först eftersom det var en eller två uppgifter jag behövde hjälp med medan brorsan hade fler uppgifter. När min fosterpappa ignorera mig så sa jag bara "Jaha skit i det då. Jag har mindre uppgifter som dessutom ska bli klara tills imorgon men du hjälper brorsan istället" och gick därifrån. Vad får man höra då? Jo nämligen "sluta vara en sån jävla pipsill" Jag menar vad har jag gjort nu som gör mig till en jävla pipsill? Det är ju för helvete deras dotter som är det, inte jag. Jag står fan ut med dom dag och natt och har gjort det i fyra år nu. Varför ska de alltid hacka på mig för? Allt jag gör är tydligen fel i deras ögon osv. Gud vad jag önskar att jag kunde försvinna härifrån. I vilket fall blev jag klart ledsen över de orden och låste in mig på toaletten och grät. Jag la upp bilder på Snapchat och då fanns mina änglar. De var de ändå som faktiskt frågade hur jag mådde.
Och även om ni dömmer mig så bryr jag mig inte. Behöver ni hjälp med något så kom till mig och fråga, jag är alltid villig att hjälpa och jag kan hjälpa.
Experto crede.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
|||
|